>

Till farmor

En dikt till min farmor som äntligen slipper sitt lidande.


När solen gått ner
och himlen är mörk


När stjärnorna tindrar
Och världen sveps in
I månens silverne sken


Då släpper vi taget
Andas sakta ut
sjunker tillbaka


Ned i drömmarnas hav
Vi förs av dess strömmar till fjärran stränder


(av Drasca)




Jag älskar dig!


Postad i: Allmänt Kommentarer (2)

Kommentarer
Postat av: Anki

Va fint..!

2009-08-19 @ 13:12:38
Postat av: Carina

Hej hej



WOW vilken fin dikt, tårarna rinner när jag läse den, OERHÖRT vacker ju.



KRAM KRAM

2009-08-25 @ 11:30:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: